Vi på Zmaka har härmed den stora äran att presentera vår nya gästkåsör, Aron Olnafors. Aron är skribent, författare och enligt egen utsago en alldeles förträfflig amatörkock och tillika bagare. Aron har bland annat givit ut tre kritikerrosade humordeckare som enligt flera kritiker anses vara det enda alternativet till Bo Balderson i samma genre. I sina böcker har Olnafors delgivit sina läsare ett antal läckra recept. Aron Olnafors har lovat oss att i sina kåserier ta oss med på en "matresa" som tar oss inte bara in i hans eget kök utan också ut i restaurangvärlden. Där han kommer att gästa och samarbeta med professionella kockar.

Jag hade till min debut på Zmaka tänkt mig att försöka återskapa ett bakverk som jag minns från ett numera nedlagt konditori i Västerås. Det var ett karlsbaderliknande bröd med den ljuvligaste kräm i dess mitt. Själva brödet tycker jag att jag lyckades med ganska så omgående. Men så var det detta med krämen. Sistlidna lördag bad jag min förläggare om att få låna hans kök för mina små experiment. Som ni förstår har jag ingen möjlighet att vara hemma hos mig då jag på mina ringa kulturanslag inte har råd med så många och dyra råvaror som krävs för sådana här omfattande försök. Dock märkte jag under dagens lopp hur förläggaren mer och mer mulnade till. Särskilt gällde det de gånger han tvingades åka in till staden för att införskaffa nya ingredienser. Han påstod till och med att han skulle dra omkostnader för såväl bensin som inköp på mitt nästa arvode. Det spelar ingen större roll då han sällan betalar ut några sådana.

Nåväl, efter många försök och lika många misslyckanden tyckte jag mig märka att jag nästintill närmat mig mitt mål. Den perfekta krämen! Jag ropade in förläggaren och hans något bekymrade hustru till köket för att provsmaka anrättningen. Du undrar förstås varför hustrun var bekymrad? Jo, jag tror det gällde något om, som hon kallade det, det "grisiga och upp och nervända köket" . En bagatell i sammanhanget. Särskilt för mig eftersom jag anser att en konditor med näst intill stjärnstatus knappast skall befatta sig med disk och liknande futiliteter. Jag märkte dock att deras ganska bistra anleten förändrades till något som näst intill kan kallas saligt när de avsmakat mitt förträffliga bakverk. De hurrade och klappade om mig så varmt att jag förstod att missnöjet över såväl stadsresorna som köksröran var som bortblåst och väl begravet i det förflutna.

När så förläggaren bad mig att teckna ner receptet på denna fantastiska läckerhet insåg jag mitt lilla misstag. Efter alla försök kom jag inte ihåg hur den slutliga smeten blivit till. Sällan har jag hört så många svavelosande kommentarer som när jag bad förläggaren åka in till stan för att köpa lite varor så att jag ånyo kunde försöka få fram samma himmelska röra igen. Bryskt körde de mig på porten och jag fick påbörja min tvåmila vandring hemåt iförd endast lågskor och en sliten kavaj. I tio graders kyla. Nu är jag förkyld så av förklarliga skäl kan jag inte denna gång lämna ut receptet på ovan nämnda bakverk utan ni får tillsvidare nöja er med en annan läckerhet som jag tidigare delgivit mina läsare i "Mord med sjöutsikt". 

Fridas banan- och utflyktskaka

125 g smör

3 dl strösocker

4,5 dl vetemjöl

1 tsk Bourbon vaniljsocker

2 tsk bakpulver

1 dl filmjölk

2 ägg

4 bananer

Rör smör och socker vitt och pösigt.

Blanda mjöl, vaniljsocker och bakpulver.

Mosa två bananer och skiva två.

Rör ner äggen ett i sänder i smörsmeten och tillsätt därefter fil, bananmos och mjölblandningen.

Fyll smeten i smord och bröad form. Stick ner bananskivorna och grädda sedan i 175 graders ugnsvärme i cirka 40 min tills kakan känns ”torr” med sticka.

Aron Olnafors

Konnässör

Finns att köpa på Bokus, klicka på nedanstående länk: 

"Mord med sjöutsikt".